Smink och vardag

Igår när jag gick hem från skolan så lyssnade jag på texten till High School Musical (från musikaln med samma namn). Jag blev tårögd av texten, iaf vissa delar.

No Matter What, It's Somethin' We're Apart Of!
We Learn To Fly.
Together Side-By-Side. I Just Want The Rest Of My Life, To Feel As Good As My...

Jag tänkte bara beskriva lite snabbt vad jag blev så tåröggd av.

När man går på gymnaset och har, som jag, lämnat en helt underbart gäng bakom sig. (Jag menar att vi inte ses varje dag, inte att jag inte bryr mig om er längre för det vet ni att jag gör). Jag har en fantastisk klass på minerva som jag bryr mig mycket om. Vi är alla en del av klassen, vara tonåring idag och allt konstigt som det för med sig. Vi stöttar varandra under svåra perioder men också under roliga stunder i livet. Alla hjälper alla på något sätt. Och det är just dessa år, gymnasietiden, som alla vuxna säger att man kommer ihåg.

Jag Insåg igår att jag saknar alla så otroligt mycket. Så Miia, Vicke, Vicka, Sharpie, Julia, Ida, Sean, Matti och Jonte, Ni kommer alltid betyda något för mig. Vad som än händer. Massa kramar till er alla!

Och ni i E08a, det kommer inte att gå att glömma dessa år! Okej vi har kännt varandra i typ 5 månader men det känns ändå som en evighet! Redan nu har vi ju samma roliga saker.
Finns det inga barn i Belgien?
Köttfääääärsen...
Lyktstolpar och mycket mer!
Massa kramar till er också!!

Och så har vi ju alla som inte är ninjor elr E08a. Kram till er med <3



// partypinglan!