Torsdag

Idag är jag ledig, jag känner mig inte ledig dock men jag är ledig. Jag har en miljon saker jag sak göra men kan verkligen inte ta mig tiden för att göra det. Så typiskt mig. Jag var ju organiserad förra veckan... Hmm.

Idag sak jag försöka skriva klart mitt svenska tal för nationella proven, träna och sen gå på en filmkväll. Känner mig inte speciellt taggad inför något just nu men det löser sig nog.

Just nu sitter jag och lyssnar på Pirates remix. Åhh, jag är seriöst kär i den låten. Jag har lyssnat på den ca 20 gånger och har gjort ca 15 olika danser till låten. Haha. det är inte hälsosamt :P Jag längtar tills nästa iPhone kommer så jag kan få mig en okej mp3 och mobil. Just nu har jag ju ingen mp3. Jag vet inte hur jag har överlevt!! Det är helt sjukt!

Igår hade vi fotboll på skolan. Fan vad jag ägde. Träningen börjar visa sig nu. Jag är så jävla bra! Haha. Nej men jag gjorde massa bra saker för laget, det kan man fan inte tro om mig. Och allt detta gör gör när jag inte har min riktiga lärare där som kan se mina insatser.. Mina skor var väl inte så bra, för nu har jag fått någon slags blodblåsa på foten som gör att jag typ inte kan ha heels på ett tag. Vilket inte får hända! Vad ska jag då ha på fötterna liksom?

Juste, Mamma kom ju hem från USA nu i vecka men ett par roliga presenter till mig. Som en juicycouture hoodie med massa fina detaljer på ryggen. Så snyggt! Lite beställningsmaterial från Sephora också, när det inte går att köpa på internet måste man ju ta chansen!

Ja jag funderar på att lägga upp lite tutorials snart också, om jag fattar hur man ska få in dem på bloggen.

Hörs sen

Saknaden

Saknaden efter dansen är så galen så jag vet inte riktigt vad jag sak göra. Jag älskar det. Jag lever i dansen. De gånger jag har stått på scen och verkligen kännt att jag har gjort bra ifrån mig har jag älskat livet, varit lycklig och mått bra i flera dagen efteråt!
Jag ville så mycket med dansen, jag ville ha huvudroll i förestälningarna, jag ville göra en felfri dubbelpirruett...
Men det kommer ett ögonblick då du inte riktigt vet om alla uppoffringarna är värt det? Nu kanske ni tänker, ja men det är väl bara att byta grupp eller dansskola, men det är inte så lätt. Det är som att typ vara otrogen. Jag kan helt enkelt inte.
Jag gillar läget. Jag dansar i smyg, varje gång jag hör musik dansar jag i huvudet. Vilket är anledningen till att jag inte lyssnar på musik längre... Jag levde inte för dansen, men jag saknar den som fan iaf.

RSS 2.0